Tredje rotationen
November är sex dagar gammal, kylan har gjort sitt intrång och snön ligger vit i ett tjockt lager på marken. Vinterkläderna är uthämtade och nu är man förberedd att tackla den nordnorska vintern. Äntligen har man börjat anamma den norska arbetskulturen och man börjar bli varm i kläderna. Arbetskamraterna är guld här i Mudenia Elektro. Bara det är värt hela beväret att ta sig hit. Nu på vintertid har SAS lagt ner den flight som gjorde det uthärdligt att ta sig till Kirkenes från Oslo. Nu får jag ta vägen via Tromsö, där byte sker till ett DASH plan av en väldigt liten version. En rutt som verkar stanna vid varje mjölkbord. Men ser man det positiva, så får man ju en massa starter och landningar på köpet.
Nu, när man börjar få en insikt i projektet, där det ska investeras 1,5 miljarder norska kronor, börjar man förstå hur mycket kabel vi ska lägga ut och koppla, hur många kilometer kabelstegar som ska sättas upp och hur mycket ljus som ska sättas upp och kopplas in. Vi har en hel del logistiska problem här, där leverantörerna inte precis finns bakom hörnan. När man som svensk är van vid att leveranser sker på stört och det kan ta veckor innan vi ser röken av något material. När man sen väl fått leveransen ska vi få ner skiten långt ner i underjorden i alla tunnlar, som kryper fram kors och tvärs. Man inser problemets karaktär när man ska ha in en sexmeters kabelstege i en hiss som är 2,10 hög. Inte nog med det! När vi väl fått upp kabelstegarna, vilket inte heller är så lätt. Det går nämligen inte att bara borra i berget och slå in en expander. Ett tu tre så spricker berget och då får man finna ett annat sätt att fästa upp stegen på. Men väl när man fått dessa på plats så ska vi dra kablar till alla transportörer, vilka är av en respektfull dimension. Vi funderar just nu på hur vi ska lägga ut 850 m kabel med en diameter på ca 50 cm, och som väger sina modiga kilo per meter, i alla dessa vindlingar.
På det sociala planet brukar vi ha Taco-kväll varje lördag och bowlingkväll med tillhörande pilsner som avslut på Ritz. Middag äter vi vid halvtre tiden på eftermiddagen på Sparkjöpskafféet, där några ryskor har servering av fantastisk god mat. Här erbjuds stekt stenbit, stekt torsk, valköttsgryta som ser ut som vår kalopps och en massa andra välsmakande rätter. De får ligga i då alla entreprenörer på gruvaprojektet äter där, och för tillfället lagas det ca 300 måltider. Nu planerar de att skaffa nya lokaler så det väntar på att projektet ska bemannas upp. Det spekuleras om att vi blir kanske upp mot 1000 personer som kommer att arbeta här. Man blir lite häpen när man ser prislappen på vad en dagens kostar här, nämligen 169 norska kronor exklusive dricka!
Har påbörjat min planläggning/projektering av gruvan i Björnevatn. Mätte upp dagbrottet häromdagen, när jag hade en liten sightseeing för några nyankomna elektriker, och trippmätaren stannade på ca 1 mil. Här finns hål i marken som är stora som 200 fotbollsplaner, 100 m djupa ner till vattenytan och vatten ner till 100 meters djup. Och man ska ner ytterligare 300-400 meter när brytningen kommer i gång någon gång på vårkanten nästa år.
Så det blir lite arbete trots allt...
Avslutar med lite bilder
Pålle och Trond efter inspektion av bergrummet för lagring av sprängmedel
En vanlig dag på kontoret
Entré till underjorden med tillhörande transportutrustning
Uppvärmning innan Taco-kvällen
Mätta och belåtna och en kopp kaffe som grädde på moset
Nu, när man börjar få en insikt i projektet, där det ska investeras 1,5 miljarder norska kronor, börjar man förstå hur mycket kabel vi ska lägga ut och koppla, hur många kilometer kabelstegar som ska sättas upp och hur mycket ljus som ska sättas upp och kopplas in. Vi har en hel del logistiska problem här, där leverantörerna inte precis finns bakom hörnan. När man som svensk är van vid att leveranser sker på stört och det kan ta veckor innan vi ser röken av något material. När man sen väl fått leveransen ska vi få ner skiten långt ner i underjorden i alla tunnlar, som kryper fram kors och tvärs. Man inser problemets karaktär när man ska ha in en sexmeters kabelstege i en hiss som är 2,10 hög. Inte nog med det! När vi väl fått upp kabelstegarna, vilket inte heller är så lätt. Det går nämligen inte att bara borra i berget och slå in en expander. Ett tu tre så spricker berget och då får man finna ett annat sätt att fästa upp stegen på. Men väl när man fått dessa på plats så ska vi dra kablar till alla transportörer, vilka är av en respektfull dimension. Vi funderar just nu på hur vi ska lägga ut 850 m kabel med en diameter på ca 50 cm, och som väger sina modiga kilo per meter, i alla dessa vindlingar.
På det sociala planet brukar vi ha Taco-kväll varje lördag och bowlingkväll med tillhörande pilsner som avslut på Ritz. Middag äter vi vid halvtre tiden på eftermiddagen på Sparkjöpskafféet, där några ryskor har servering av fantastisk god mat. Här erbjuds stekt stenbit, stekt torsk, valköttsgryta som ser ut som vår kalopps och en massa andra välsmakande rätter. De får ligga i då alla entreprenörer på gruvaprojektet äter där, och för tillfället lagas det ca 300 måltider. Nu planerar de att skaffa nya lokaler så det väntar på att projektet ska bemannas upp. Det spekuleras om att vi blir kanske upp mot 1000 personer som kommer att arbeta här. Man blir lite häpen när man ser prislappen på vad en dagens kostar här, nämligen 169 norska kronor exklusive dricka!
Har påbörjat min planläggning/projektering av gruvan i Björnevatn. Mätte upp dagbrottet häromdagen, när jag hade en liten sightseeing för några nyankomna elektriker, och trippmätaren stannade på ca 1 mil. Här finns hål i marken som är stora som 200 fotbollsplaner, 100 m djupa ner till vattenytan och vatten ner till 100 meters djup. Och man ska ner ytterligare 300-400 meter när brytningen kommer i gång någon gång på vårkanten nästa år.
Så det blir lite arbete trots allt...
Avslutar med lite bilder
Pålle och Trond efter inspektion av bergrummet för lagring av sprängmedel
En vanlig dag på kontoret
Entré till underjorden med tillhörande transportutrustning
Uppvärmning innan Taco-kvällen
Mätta och belåtna och en kopp kaffe som grädde på moset
